.

 

 

 

 

Startsidan    Tillbaka till Historiken 

Åggelby Svenska Samskola

I slutet av 1800-talet upprätthöll Helsinge församling sex ambulatoriska småskolor och en fast småskola förlagd i kyrkbyn. En av dessa skolor hölls i Åggelby under byskollärare Richard Lindströms ledning. En annan var verksam i Östra Baggböle, där bönderna på Murars och Baggis upplät sina storstugor för detta ändamål. I september 1896 öppnade Åggelby svenska folkskola dörrarna för skolbarnen på orten. Den första lärarinnan var Elvira Nyström, bygdens egen dotter. Bakom initiativet kan anses stå Åggelby gårds dåvarande ägare, godsägare Johan Henrik Eklund. Då skolan 1926 firade sitt 30-års jubileum, hedrade man också herrskapet Eklund genom att avtäcka deras porträtt. Det kan ännu nämnas om denna fest, att festtalet hölls av frk. Hanna Hagbom, och att Gånge Rolf för tillfället hade avfattat en prolog, som upplästes av lärarinnan Mandy Törngren. Elvira Nyström hyllades med rosor i en kristallskål för 30-årig lärargärning. Skolans verksamhet nedlades i brist på elever, och skolhuset är numera nedrivet

En notis från år 1910 berättar om att en ny skola för den första barnundervisningen skulle öppnas i Åggelby med mångåriga lärarinnan fru Nilsson som föreståndarinna. Skolan skulle vara förlagd i dir. Anton Francks villa Arkadia. Ingen känner dock numera till en sådan skola. Redan år 1904 hade nämligen fröken Helmi Wiberg öppnat en kombinerad småskola och lekskola med 3-4 klasser i familjens centralt belägna hus i Åggelby. Helmi Wiberg hade genomgått särskilda lärokurser i Helsingfors och hade i Tyskland studerat barnaundervisning, särskilt de fröbelska metoderna. Skolan var helt privat och hade omkring 30 elever. Den var verksam ända till år 1919.

År 1911 tillkom Åggelby svenska samskola, också den på helt privat initiativ. Bland de aktivaste tillskyndarna räknas handelsman Otto Brandt och överste Sigfrid Colliander. En skolförening bildades; styrelsen bestod av nio personer, som fick i uppdrag att till Hans Kejserliga Majestät i  underdånighet ingå med anhållan om tillstånd att inrätta skola. Genom kejserliga senatens resolution av den 24 januari 1912 erhölls tillstånd för skolan att påbörja verksamheten, och den började i övre våningen av handlanden Otto Brandts villa vid järnvägen.

12 elever gick i skolans första klass det första året; man förfogade över ett klassrum, ett lärarrum och en tambur. Då man hade gymnastiklektion, flyttades pulpeterna till sidorna. Under rasten dansade man ringlekar i tamburen. Följande år tillkom en andra klass och ännu ett år hade man utrymme där, men år 1914 flyttade eleverna till bagarmästare Tauréns hus, som var byggt på 1890-talet. Detta hus hade Taurén uthyrt till fyra prominenta familjer, Lundström, Karell, Sandelin och Sonck, men 1914 bodde där endast skolans föreståndarinna fru Anna Lundström med sin familj. Hon hade också en bokhandel inrymd i huset.

Man har beaktat fru Lundström som skolans grundläggare, och hennes betydelse för skolan och dess utveckling de åtta första åren kan inte skattas högt nog. 

Skolföreningens styrelse blev Åggelby svenska samskolas första direktion. Överste Sigfrid Colliander var dess första ordförande. I längden blev det dock svårt för dessa privatpersoner, som dessutom en efter annan flyttade från orten, att ekonomiskt och administrativt handha skolans skötsel. Man beslöt då att överlåta tillståndet till upprätthållande av skola åt Svensk Förening i Åggelby, som sedan 1908 verkat på orten och vars stadgar var vederbörligen stadfästa av guvernören i Nylands län. Överstyrelsen för skolväsendet i Finland godkände denna överlåtelse medels resolution av den 8 september 1914. Skolan hade redan då kämpat med ekonomiska svårigheter, trots att terminsavgiften 70 mark ansågs vara rätt hög. Mellan åren 1914 – 1921 beviljades skolan anslag av Helsinge kommun. Understöd erhölls även av Svenska Kulturfonden och det första anspråkslösa och tillfälliga statsunderstödet erhölls för läsåret 1918 – 1919. Elevantalet passerade hösten 1919 hundrastrecket och skolan erhöll därefter regelbundet understöd. En understödsförening hade bildats i Åggelby, medlemmarna i den bidrog med 25 mark i året till underhållet av skolan. År 1916 köpte Svensk Förening i Åggelby det hyrda skolhuset jämte c:a en ½ hektars tomt.

Långt flere barn kunde ha gått i samskolan de första åren. Men man var försktig; endel ansåg skolan vara för dyr, andra att den var dålig. Man tog emot alla elever oberoende om de var mera eller mindre begåvade. Också lärarna ansågs vara inkompetenta; den första tiden hade många av dem inte erlagt pedagogisk examen. Men visst var de duktiga ändå. Elever från denna tid minns särskilt ”Sippen” Ullner, som begynte sin mångåriga lärargärning i skolan med att undervisa i ryska språket.

Barnen i Åggelby fortsatte alltså ofta sin skolgång i huvudstaden, där det fanns gamla kända läroverk, och där terminsavgifterna var lägre. Lämpligt åkte man ju tåg till Helsingfors för endast 37,50 per år. Då den första femte klassen erhöll avgångsbetyg, bestod den enbart av åtta kvinnliga elever.

Skolans föreståndarinna mellan 1911 – 1919 var fru Anna Lundström. Hon efterträddes av fru Anni Brandt-Warén 1919 – 1920, fröken Maria Hartell 1920 – 1921, lektor Valter Kranck var föreståndare 1921 – 1924. Professor Karl Bruhn var rektor 1924 – 1933, professor Lennart Simons 1933 – 1941, fil. mag. Hjalmar Blomqvist 1941 – 1970 ( t.f. 1939 – 1941 ), fil. mag. Seidi Wasz 1970 – 1973 och fil. mag. Stina Ringbom 1973 – 1980.

År 1927 blev Åggelby svenska samskola ett 8-klassigt läroverk med studentexamensrätt. Elever anlände från orter längs stambanan norrom Åggelby och då privatägda elevhem upprättades på orten, kunde ungdomar från bl.a. Karis och Pargas i väster och Nykarleby i norr, genomföra sin skolgång i läroverket. Fr.o.m. 1920 arbetade under ett antal år också en förberedande skola i förening med samskolan.

Det gamla trähuset genomgick år 1930 sin första stora ombyggnad och skolan fick då gymanstik- och festsal. Klassrummens antal utökades. Då elevantalet dock under efterkrigsåren växte, förenades den gamla byggnade år 1958 med en nytillbygd flygel, ritad av arkitekt C. Tandefelt. Tillbyggnaden inrymde ny fest- och gymnastiksal med tidsenliga tvätt- och duschrum, medan den gamla festsalen ombyggdes till klassrum och rymligare matsal. Då det trots denna förstoring ansågs, att skolan fortsättningsvis led av utrymmesbrist, närmast då vad specialsalar angick, spändes bågen ännu en gång och en ny flygelbyggnad stod färdig år 1963. Tillsammans skulle de tre delarna ge tillräckligt med utrymme åt skolan, som då elevantalet var som störst, samlade 511 ungdomar i sitt hägn.

Den 15 mars 1969 totalförstördes skolans äldsta del av en häftig eldsvåda, tydligen antänd av en pyroman. I branden förlorade skolans vaktmästare och städerskor alla sina ägodelar. Rektorskansliet med skolans och Svensk Förenings arkiv, skolans hela bibliotek och alla apparater blev lågornas rov. 

Men också utan denna förödande eldsvåda var det otroligt svårt att hålla ekonomin flytande. Elevantalet hade sjunkit hela tiden och var år 1977 nere i 170. Svensk Förening, som fortfarande hade ansvaret för skolan, kämpade tappert för dess existens. Någon annan verksamhet hade man inte tid till. Styrelsemötesprotokollen från denna tid förtäljer endast om banklån och amorteringar.

Vid sidan om föreningen stod den år 1946 bildade Åggelby svenska samskolas kamratförening och år 1960 grundade Hem och Skola. Trots ett stort intresse och mycket arbete var det dock svårt även för dem att räcka skolan en hjälpande hand. Då sedan den nya skolreformen stadfästes, och de flesta privata lärdomsskolorna i Finland upplöstes, gick också Åggelby svenska samskola samma öde till mötes.

Våren 1977 sjöngs ”Sjung om studentens lyckliga dar” för sista gången i skolans festsal. De då inskrivna eleverna fick gå kvar i skolhuset till år 1980, men på betyget stod redan då Åshöjdens gymnasium. År 1980 flyttade alla elever till det nya skolhuset i Vallgård. Skolans rektor, fil. mag. Stina Ringbom utnämndes till rektor i Åshöjdens gymnasium.

Tomt blev det inte i de gamla skolsalarna. Mellersta Nylands Yrkesskola är verksam där i dag och har t.o.m. låtit uppföra tidsenliga utrymmen för sin praktiska verksamhet. Och det är vi glada för.

Sammanställare Britta Holmlund
Källor: ÅSS 25-års historik, Brages Urklippsverk, Uppgifter av Greta Ahlfors

Bilder av lärarkåren

Lärarna vid Åggelby svenska samskola 1958

Det här är den enda samlingsbilden av lärarna vid Åggelby svenska samskola som tagits i någorlunda modern tid. Om någon av läsarna har nyare bild, var bussig och tag kontakt med Svensk förening i Åggelby.
Raden närmast bordet från vänster: Stina Ringbom (Nöpis), Märta Lindholm (Jumppis), Margit Calonius (Kalkonen), Brita Blomqvist (Puderdosan), Alice Malling, Seidi Wasz (Wassen), Irma Anner, Arla Pettersson, Göta Calonius (Finskis, Amalia), Harry Gayer, Holger Rajander (Adolf).
Andra raden från vänster: Holger Forsström (Kökkeli), Kezia Söderman (Södikan), Kurt Sönnerberg (Sönnis), Erik Katara, Torsten Jonsson, Harry Antsson (Masken), Tor-Olof Lindroos (Teckis, Eddie), Paul Hägglund (Skägge), Allan Lindell (fader Allan), Hjalmar Blomqvist (Rekan)

 

 

 

Vill du följa med ÅSS-aktiviteterna?

Du får en bekräftelse på informationen du skriver till mejl-adressen du uppgiver.

Om du vill kommunicare vidare per mejl så gör det direkt till svenskforeningiaggelby@gmail.com. Det går tyvärr inte att svara på meddelandet du får från denna blankett.
Skriv siffran 3 med bokstäver:

Besök även sidan ÅSS gamla skolkamrater emellan!